Validation/Feilmetoden®

Validation är ett förhållningssätt och en metod i hur man kommunicerar
med mycket gamla personer somär desorienterade/ demenssjuka.

Hela konceptet innefattar detta förhållningssätt, vissa teoretiska
antaganden, metoder för att kategorisera beteenden samt en uppsättning
specifika tekniker. Det finns individuell Validation och Validation i grupp.

Metodens Grundare Naomi Feil, föddes i Munchen 1932 och kom som
liten till USA med sin familj. Hon växte upp vid ett ålderdomshem,
Montefiore i Cleveland, Ohio. Föräldrarna var pionjärer i
rehabiliteringsarbete. Pappan var föreståndare och psykolog, mamman
var socialarbetare och ledare för det sociala arbetet vid hemmet. Efter att
ha tagit en Mastersexamen i Socialt arbete, specifikt i grupparbete med äldre, vid Columbia universitetet i New York, påbörjade Fru Feil sitt arbete
med gamla människor. 1963 återvände hon till Montefiori för att fortsätta
sina föräldrars forskning och praktiska arbete. Snart fann hon, att de
metoder hon hade lärt sig under sin utbildning inte var särskilt gångbara i
arbetet med de gamla desorienterade personerna. När hon försökte
orientera dem till nuet och det vi kallar verkligheten, drog de sig alltmer in
i sig själva eller - blev bara mer fientligt inställda. Hon beslutade sig då för
att lyssna vad de gamla verkligen sade och gav uttryck för. Hon kom
under åren 1963 - 1980 att utveckla förhållningssättet och hela metoden,
det vi idag benämner "Validation/ Feilmetoden".

Fru Feil har publicerat material om åldrande i gerontologiska tidsskrifter
under årens lopp och tillsammans med sin make Ed Feil, producerat en
rad med prisbelönta filmer. 1982 publicerade hon sin första bok,
omarbetat 1992: "Validation/ Feilmetoden - hur man hjälper
desorienteradeäldre-äldre" (utgiven på Studentlitteratur 1994). Den
andra boken: "The Validation Breakthrough", utkom 1993, men finns
tyvärr inte tillgänglig på svenska (kan köpas på nätet).

Naomi Fei lär VD vid VTI, Validation Training Institute Inc. och är en
efterfrågad föreläsare runtom i världen.

Till Sverige kom Fru Feil i början av 90-talet, inbjuden till Örebro för att
hålla sin första work- shop. Undertecknad, vid dåvarande socialdistrikt
Katarina-Sofia och chefen vid sociala verksamheten Ersta diakonisällskap i
Stockholm, mötte där Fru Feil. Detta möte blev startskottet till ett
samarbete, som möjliggjorde, att vi kunde utbilda de första
Validationsarbetarna i landet. 1997 hade detta samarbeteäven möjliggjort, att en handfull, (av de första tjugofem Validationsarbetarna),
kunde erhålla certifikat som gruppledare och lärare.

Vadär Validation? Ordet valid, härstammar som så mycket annat från
latin och betyder: att göra giltig, göra gällande. I vårt dagliga tal
använder vi ordet "bekräftelse". Att validera någon betyder således att
Du ser, hör och bekräftar, giltigförklarar människan och vad hon ger
uttryck för.

Validation/ Feilmetoden, accepterar att den mycket gamla människan
återvänder till sitt förflutna. Detta återvändandeär inte en fråga om
mental sjukdom utan kan ses som en fråga om överlevnad. Denäldre
människan måste ibland återupprätta sitt förflutna för att kunna avsluta
och rättfärdiga sitt liv. Den mycket gamla desorienterade/
demenshandikappade människan är också i behov att knyta ihop livets
lösa trådar. Tidiga känslomässiga minnen ersätter det intellektuella
tänkandet. När de kroppsliga förlusterna blir alltmer påtagliga, t.ex,
nedsatt hörsel och syn, kan det psykologiska ta överhanden. Feil anger,
som orsaker till desorienteringen bl.a. att det rör sig om ett förnekande av
fysiska, sociala och psykiska förluster. Förluster som egentligen startar i
tidig medelålder.

Validation -är att erkänna en persons känslor som sanna, att detär
en personlig syn på världen. Validationskonceptet omfattar såväl verbal
som icke verbal kommunikation, sinnesstimulering och minnesstimulering.
Validationsarbetaren fångar upp ledtrådar och hjälper därmed personen
att kanalisera och uttrycka känslor.

Validationsprinciperna

1. Alla mycket gamla människorär unika och värdefulla.

2. Malorienterade och desorienterade gamla personer skall accepteras
som deär - vi skall inte försökaändra dem.

3. Att lyssna med empati bygger tillit, minskar oro och återupprättar
värdighet.

4. Smärtsamma känslor som uttrycks, erkänns och bekräftas av en
lyssnare som man litar på, minskar. Smärtsamma känslor som ignoreras
eller trycks ned kommer att öka i styrka.

5. Det finns en orsak bakom beteendet hos mycket gamla malorienterade
och desorienterade människor.

6. De bakomliggande orsakerna till malorienterade eller desorienterade
mycket gamla människor beteenden kan vara ett eller flera
grundläggande mänskliga behov, t ex.: behovet att varaälskad att höra
till, behovet att vara till nytta och produktiv, behov av att uttrycka känslor. De drar sig tillbaka, från det närvarande, till det förflutna, för att
tillfredsställa sina behov. De löser upp, återupplever, avreagerar och
uttrycker sig.

7. Tidiga inlärda beteenden återvänder när den verbala förmågan och
närminnet försämras.

8. Personliga symboler, som malorienterade eller desorienterade gamla
personer använder är personer eller saker - i nu tid - som representerar
människor eller föreställningar från det förflutna somär laddade med
känsla.

9. Malorienterade och desorienterade gamla personer lever, ofta
samtidigt, på många medvetandenivåer.

10. När de fem sinnena försämras, stimulerar och använder de
malorienterade och desorienteradeäldre, sina "inre sinnen": de ser med
sitt inre öga och hör ljud och röster i sitt inre öra från det förflutna.

11. Händelser, känslor, ljud, dofter, smaker och bilder skapar känslor,
som i sin tur väcker liknande känslor upplevda i det förflutna. Den gamla
människan reagerar på samma sätt som hon gjorde förr.

Validation hjälper människor som:är desorienterade/
demenshandikappadeäldre - äldre (80+) och uppåt; som har levt
relativt lyckliga och produktiva liv; håller fast vid kända roller; har
förnekat allvarliga kriser i livet; visar permanenta skador på hjärna, ögon
och öron; har försämrad rörelseförmåga, försämrad kontroll av känslor
samt försvagat närminne; har obearbetade känslor och har behov av att
uttrycka dem; drar sig tillbaka för att undvika den plågsamma
verkligheten.

Deär i resolutionsstadiet och återkallar det förgångna i en kamp för att
komma till ro. Det fortsätter de medända fram till döden.

Målen med Validation:

- Det ultimata måletär att återupprätta värdigheten för att kunna dö i
frid.

Övriga målsättningar är:

- att återställa självkänslan
- minska stress
- rättfärdiga existensen
- att arbeta för attr "lösa" konflikter som finns kvar från det förflutna
- att minska behovet av kemiska och fysiska tvång
- att öka den verbala och den icke-verbala kommunikationen
- att förhindra tillbakadragande till vegeterande
- att förbättra gångförmågan och det fysiska välbefinnandet

Utan närvaro och bekräftelse från andra människor kan den gamle inte
längre koppla samman inre upplevelser med vad som pågår omkring. När
hjärnan inte längre "vet" var kroppen befinner sig i stunden, kan en
rörelse förflytta den gamla människan tillbaka till en gammal välkänd
syssla, till ett tidigare arbete. Till exempel kan en lätt rörelse i handleden
föra den gamle mannen tillbaka till snickeriet. Rörelser kan utlösa känslor.
Att gunga, smeka, plocka, vika ihop eller nynnaär kroppsliga uttryck, som
har en speciell betydelse för den som utför den. De äldre-äldre använder
sig av dessa rörelser, ljud - för att återuppleva det förgångna. När hörseln
sviker, när ögonen inte längre ser klart - kan en skugga, en solstråle som
reflekteras, bli till ett staket hemma i hagen. Hon, den mycket gamla
kvinnan, ser hästarna beta, för sitt inre öga. Hon hör faderns röst från
förr, med sitt inre öra. På ett poetiskt och kreativt sätt förflyttar sig den
gamla från nutid till dåtid. Känslornaär ibland så starka att en del gamla
insisterar att personen de talar om (med) och tänker på, finns i rummet!

Validation arbetar medvetet med att bekräfta dessa minnen att erkänna
känslan och att säga att känslanär sann. En personlig syn på världen. När
dessa minnen bekräftas återvinner människan sin värdighet.

Deäldre-äldre uttrycker tre grundläggande behov:

1) att vara trygga ochälskade
2) att vara nyttiga och produktiva
3) att få uttrycka känslor

Den gamla desorienterade människan besitter en visdom som har sitt
ursprung i mänsklig erfarenhet och intuition. De återkommer till sitt
förflutna för att "städa sina hus" och för att möta sina grundläggande
behov av kärlek och identitet. Att återvända till det förgångna gör det
också möjligt att undvika den alltför smärtsamma verkligheten.

Grundförutsättningen för att kunna arbeta med Validation,är att använda
empatin, eller som Feil säger, att "gå i den andres skor". Det vill säga,
vår förmåga att kunna leva oss in i, byta roll, och att den vägen komma
närmre den gamlas upplevda verklighet. Att en människa känner sig sedd
och lyssnad till, möjliggör och skapar tillit. Tillit skapar i sin tur, trygghet
och trygghet ger styrka. Styrka ger känslor av värdefullhet, som i sin tur
reducerar stress.

En validationsarbetare plockar upp rytmen, lyssnar till verbala
ledtrådar, observerar de icke-verbala och följer så den gamla/e mal-och-
desorienterade, hjälper till att han/hon får uttrycka sig. Vidareär validationsarbetaren medveten om sin egen verklighet och vet att
hans/hennes livsmål skiljer sig från målen hos denäldre-äldre personen.
Validationsarbetaren vet, att den gamleär vis, känner igen dem som "låtsas" och att de är medvetna om beröringens kvalitet.
Validatiobsarbetaren dömer aldrig eller talar om vad som skall
göras. Man varken stänger av känslor eller framtvingar dem.

Den teoretiska bakgrunden, pelarna i Feils Validationsmetod
härstammar från humanistisk psykologi. Hon namnger bland andra kända
profiler som Carl G Jung, Abraham Maslow, Carl Rogers med tyngdpunkt
på Erik H. Erikson. Eriksons utvecklingsteori om de biopsykosociala
krisernaär baserad på kunskaper om samspelet mellan biologiska,
mentala och sociala processer vi människor går igenom under ett liv. Läs
gärna: "Den fullbordade livscykeln", som utgavs redan 1985 i svensk
översättning. Finns nu en nyare upplaga med tillägg av Joan & Erik H
Erikson.

Teorin omfattar åtta stadier, livsuppgifter, som täcker livets helhet.
Människan strävar hela tiden att fullfölja dessa uppgifter. Varje stadium
präglas av en bestämd livskris, som individen brottas med. Kampen
mellan integritet och förtvivlan,är den dominerande krisen i ålderdomen.
I detta stadiumär det dags att se tillbaka på livet, att sortera ut och att
omtolka sitt levnadslopp. Integritet på livets höst,är att erkänna sina
starka sidor trots sin svaghet. Detär en sammansmältning av det aktuella
och det idealiserade självet. Utan ett djupt självaccepterande, som kan
uppväga misslyckandena, dyker förtvivlan upp. Om denna förtvivlan
ignoreras kan den vändas till depression.

Starka känslor av vrede, kärlek skuld och skam som lagrats genom åren
växer sig starkare. Om man ignorerar respektive uppgift varje livsstadium
bär med sig, gör uppgiften sig åter påmind under ett senare stadium i
livet. Vi får, tack och lov, fler chanser att fullfölja våra livsuppgifter.

Naomi Feil bygger vidare på Eriksons modell och utvecklade det stadium
hon benämner resolutionsstadiet, den sista livsuppgiften. Ett stadium
bortom integriteten, som inteär något medvetet återvändande till det
förflutna. Feil delar in de desorienteradeäldre-äldre som inträder i
resolutionsstadiet i fyra faser. Dessa faser kan identifieras genom sina
fysiska och psykologiska karaktäristika. Varje fas i desorienteringen/
demensutvecklingenär en ytterligare reträtt från verkligheten, en
långsam fysisk regression. Fasernaär inte helt fasta och tydliga, men
tjänar som en ram. Vi som har erfarenhet i att arbeta med dessa
människor, vet att desorienteringsnivåerna också kan växla under dagen.

Feil beskriver ingående de olika faserna och de tekniker somär mest
lämpliga för respektive fas.
1) Malorientering - mild förvirring och olyckligt orienterad till
verkligheten
2) Tidsförvirring - främst förlust av kognitiv kapacitet
3) Upprepade rörelser - rörelser och ljud som ersätter tal
4) Vegeterande - totalt inåtvändande.

De gamla personerna med demenshandikapp behöver någon som lyssnar
och bekräftar deras behov och känslor. Om det inte finns någon, drar de
sig tillbaka alltmer, mot vegetation.

För att vidare förstå de här fyra faserna och människan, behöver viäven
förstå och kunna använda oss av symboler. Symbolerna, är enligt Feil -
biljetten till det förflutna. De mal- och desorienterade använder
personer, objekt och/ eller rörelser för att symbolisera något som inte
direkt kan uttryckas. Något de inte kan uttrycka på annat sättän genom
en, vad vi benämner, symbolisk omskrivning. De malorienterade använder
ofta personer eller objekt i nuet för att framkalla gamla känslor och få
utlopp för dem. En vårdare kan till exempel bli bemött som en tidigare
lärare eller chef. Något kan påminna om den tiden, den personen och -
tidigare,även icke uttalade känslor kan på så sätt framträda. Enäldre
kvinna i fas två, tidsförvirring, viker sin servett snyggt, noggrant och
försiktigt. Hon smeker, kysser den och nynnar. Hon klappar sig själv på
plats, infogar sig i ordningen på denna vår jord. Hon känner tillhörighet.
Servetten, ger henne en möjlighet att uttrycka sin längtan att varaälskad,
omsluten, varm och trygg.

Några av teknikerna som kan nämnas härär de, somär grundläggande
i all god (se: bekräftande kommunikation) - ögonkontakt, en varm
stämma, beröring av den grad och art, som personen själv önskar eller
behöver för att han/ hon skall släppa in dig i sin sfär. Ju längre
framskriden demensutveckling desto större vikt vid beröring av fysisk
natur såväl som av din röst. Validationsarbetanren strävar efter att nå
ögonkontakt. Här använder viäven rörelse/ dans och sång/ musik som
lämpliga tekniker.

Bastekniker för den talade kommunikationenär först de så kallade
faktafrågorna i form av: Vad, När, Hur, Vem? En Validationsarbetare
undviker att ställa frågan varför, då vi vet att den gamle inte kan svara på
en fråga som denna. Det behövs flera steg i minneslagren/ funktionen för
att kunna svara. Dessutom blir de gamla stressade och känner sig
missförstådda eller kränkta. Då sluter de sig bara mer. Vad vi eftersträvarär att vara behjälpliga i att utvidga kommunikationen på den gamles
villkor.

När vi som vårdare inte tränade i egen öppenhet och känslighet, är det lätt
hänt att vi för samtalet efter vårt huvud. Helt enkelt ger vi oss inte tid,är
inte tillräckligt öppna för det vi inte riktigt vet, kan framkomma.

Omformulering,är en annan verbal, mycket användbar teknik, där det
gäller att upprepa/ omformulera det nyckelord som sägs under samtalets
gång. Det kan ibland vara ytterst svårt, då så många ord sägs,
associationerna löper fritt. Man lär sig genom att lyssna, avvakta och
lyssna igen. Eftersomärlighetenär ett signum i validationsarbetet, kan
man klart säga där man står framför den gamla desorienterade personen,
att man försöker förstå, men inte riktigt gör det. Den gamle känner, om
du bryr dig.

Gamla personer med desorientering/ demenssjukdom reagerar på
Validation. Beteendeförändringarna sker långsamt och varierar från dag
till dag. Det finns inget enkelt recept, som kan användas för alla men alla
mår bättre när de valideras.

Förhållningssättet kan - professionella, anhöriga och andra, som kommer
i kontakt med personer som har demenshandikapp, i olika stadier - ta till
sig och delvis praktisera. En introduktionsdag rekommenderas, då det blir
lättare att reda ut begreppen och kanske få svar på vissa funderingar.
Hela metoden, kan man lära sig genom att gå i utbildning.

Skriv ut

Rita Schwarz- Tel: +46 (0) 708 12 9808 e-post: rita@schwarz-vado.com.- Webbplats: www.schwarz-vado.com
Certif. Validationslärare, Certif. Psykodramaledare & Leg. Arbetsterapeut